Jokkmokkguiderna – Dog sledding adventures, canoeing and other wilderness adventures in Lapland Sweden.

Saltoluokta fjällstations personal åker årligen på något arrangemang som säsongsavslutning. Liksom förra vår-vintern genomförde vi tillsammans en avslutningstur. Med hundspann åkte vi upp till Svenska Turistföreningens stuga i Sitasjaure. Årets personalstyrka var ganska stor så några fick åka skidor.
Trevliga dagar, god mat, trevligt folk och bra väder. Snöförhållandena var helt otroliga och man kunde köra exakt överallt på den hårda skaren.
/ Matti

Efter en första natt på Saltoluoktas fjällstation flyttade vi upp alla hundar ca 60 km västerut med bil till Ritsem. Med på turen följde Richard och Jacob från USA.
Veckan bjöd på varierat väder med allt från vind och snöbyar till strålande solsken och värme. Från Sitasjaure styrde vi kosan upp mot Norska gränsen och sedan österut in mot Kebnekaisefjällen. Två nätter spenderade vi i Sälkastugorna där det bjöds det på bastu och snörullning och musik från en Ipod. En av dagarna i Sälka körde vi upp med hundspannen i Unna Räitasvagge, dvs över 1200möh.
SÃ¥här mot slutet av säsongen känns det alltid trÃ¥kigt att man vet att snart kommer sommaren. Oftast vill vi bara fortsätta att köra hundspann pÃ¥ samma sätt som vi gjort hela vintern. Träffa intressanta människor och uppleva äventyr i vildmarken med allt vad det innebär. Snöstormar, koka kaffe i solen, elda i stugans kamin, dra upp snöankaret och ge hundarna startkommando…
/ Matti och Stina

Efter den första hundspannskursen körde vi igång med kurs nr 2.
Vi är mycket glada för att Svenska Turistföreningen i år lyckats boka två fulla grupper.
Liksom förra veckan började vi med en dagstur ner till Björkudden där vi åt lunch på Camp Björkudden. Därefter följde en tvådagarstur söderut längs Kungsleden med övernattning i Sitojaurestugan. Saltoluokta bjöd som vanligt på en gemytlig atmosfär och bra mat!

Tack Anna, Mona, Eva, Katarina, Anneli och Helena! Hoppas vi ses igen!

/ Matti och Stina

Sedan flera år har vi stått som arrangör för en hundspannskurs i Svenska Turistföreningens regi .
I Ã¥r hade vi inte bara mänskliga deltagare pÃ¥ kursen. Valpen ”Yra” 10 veckor gammal, dotter till Lisa fick ocksÃ¥ lära sig hur hundspannsÃ¥kning gÃ¥r till. Hon föddes i februari och nu fick hon Ã¥ka som passagerare i Mattis släde. Ibland var det protester inifrÃ¥n min släde och ibland var det bara samtycke och snarkljud.

Här följer lite bilder från turen och vi hoppas att vi åter får träffa Lina, Gunnar, Per, Susanne och Martha.
Rianne, vår granne hemifrån i Jokkmokk följde också med och henne kommer vi garanterat att se mer av när vi kommit hem från fjällen.

/ Matti och Stina

Denna vecka var det flera gamla bekanta som kom tillbaka. Ulla (Sverige) som tidigare har följt med oss pÃ¥ turen Norra Kungsleden med hundspann 2009 och Paula och Franco (Italien) var med pÃ¥ turen Med hundspann till porten av Sarek 2010. Men vi hade ocksÃ¥ tvÃ¥ nya gäster, Dorothea (Nederländerna) och Terje (Norge). Det är roligt bÃ¥de med nya bekantskaper men även gamla ”kändisar”.
Med hundslädar lastade med hundmat och människomat för 6 dagar kommenderade vi våra ledarhundar nordost från Saltoluoktas fjällstation. Första dagens mål var Tjuonajokks fiske camp. Denna sträcka går igenom delar av Sjaunjas naturreservat som här består av vidsträckta myr- och skogsområden. Sjaunja är en del av Laponias världsarvsområde. I Tjuonajokks restaurang bjöds vi på ett fantastiskt potatismos och renskavsgryta.
Nästa dag drog vi västerut upp längs Kaitumälvens dalgång. Bitvis var det renblåsta fläckar med blankis. Fenris (en av våra hundar) sträckte sig i ett bakben och fick åka i Stinas släde resten av turen. Vidare gick färden till Kaitumjaurestugan, Hukejaure, Sälka, Teusajaurestugan och via Stora Sjöfallet tillbaka till Saltoluoktas fjällstation.

En fantastiskt solig vecka!
/ Matti & Stina

Med siktet inställt mot Sareks Nationalpark körde vi med fullastade slädar hundspannen västerut från Saltoluokta. Siergas sameby hade i år inga eller väldigt få renar i området och vi fick relativt fria händer att välja färdrutt.
Med på årets tur var Tommy och Krister. Båda två har tidigare stor erfarenhet från både fjälliv och resor. Oturligt nog körde Krister omkull redan första dagen och slog ett sedan tidigare skadat knä ganska illa. Mer illa än vi först ville inse. Jag och Tommy som jobbar som sjuksköterska lindade hans knä och vi fortsatte turen in i Sarek. Bielavalta, Övre Rapadalen, rovdjurstorget där natt två tillbringas. Vi fortsatte sedan ner igenom Rapadalen som är hjärtat av Sareks nationalpark. Ledarhundarna gjorde ett kanonarbete och hittade ett gammalt översnöat skoterspår.
Tredje natten tog det helt stopp för Kristers knä. Det blev helt obrukbart. Vi låg stilla i ett dygn och avvaktade, pratade med läkare via satellittelefonen och funderade på alternativ. Till slut kvarstod endast fjälllräddningen och dagen efter kom de från Kvikkjokk. Lasse, Leif, Bobbo och Janne kom körande med skotrar igenom Rapadalen. De tog med sig Krister och en del utrustning. Kvar stod Tommy och jag med 22 slädhundar. Tommy fick ett kraftfullt åttaspann och själv fick 14 hundar framför min släde. Vi styrde ut efter fjällräddarnas spår och nådde under kvällen STF-stugan i Aktse. Resten av turen fortlöpte bra med spännande hundspannskörning, kaffe hos Berta i Pårte och avslutning på Saltoluokta.
Krister träffade vi senare i Saltoluokta. Han hade blivit mycket bra omhändertagen av fjällräddarna. Vi var alla tre helt eniga om att vi bor i ett fantastiskt land där det finns ett räddningssystem som detta!
Ännu en riktigt händelserik vecka bakom oss.
/ Matti

Under årens lopp har vi många återkommande gäster på våra turer. Ewald och Laura är några av dem. Ewald var med på turen Till porten av Sarek med hundspann 2009 och Laura har följt på en kortare tur. Dessutom har de köpt ett hus några mil väster om Jokkmokk som de dels hyr ut men även själva besöker ofta. Deras webbsida har priser och all information om ni vill hyra ett semesterhus i Lappland.
Denna vinter gjorde vi en trevlig övernattningstur med hundspann i Jokkmokks skogland.
/ Matti & Stina

Efter två nätter på Saltoluoktas fjällstation efter den förra turen så bar det iväg igen med 20 hundar och två gäster, Lotta och Maria från Uppsala. De tre hundspannen styrdes söderut längs Kungsleden. Första dagarna blev mulna med en del vind. I Pårtestugan den tredje natten erbjöds vi ett starkt, utbrett och ihålligt norrsken. Ibland låg det stilla uppe på himlavalvet för att mattas av innan det åter blossade upp som en eld som åter får liv. Det blev några bilder innan jag slutligen gick tillbaks in i stugvärmen. Lotta och Maria var ihärdigare norrskensskådare än mig men även de kom in till slut. Norrskenet höll sig sedan aktivt flera timmar under natten.
Dagen efter blev vi väldigt försenade till start då vi fick ett erbjudande som var svårt att tacka nej till. Berta stugvärden i Pårtestugan bjöd in oss på nygräddade pannkakor och kokat kaffe.
Sista biten tillbaka till Aktsestugorna körde vi därför i mörker med pannlampor. Sträckan mellan Aktse och Sitojaure bjöd på riktigt dålig sikt. Snödrevet var så tätt att vi inte kunde se mellan ledkryssen. Ledarhundarna gjorde ett otroligt bra jobb under denna passage. Dels de som gick först i mitt spann men även de bakom som disciplinerat följde mitt spann. Lotta och Maria fixade det kanonbra trots att vi periodvis inte såg emellan spannen.
Ännu en trevlig vecka och välkommen tillbaka!
/ Matti

Så var det åter dags för en av mina favoritturer! Med hundspann genom Lappland från Jokkmokk i sydost upp till Saltoluokta uppe i fjällen i väster. Thomas som följde med var ute på sin andra hundspannstur med oss. Första gången var det dock bara en kortare 3-timmestur. Elin däremot har kört med oss två gånger tidigare men då på turerna Norra Kungsleden 2008 and Explore Sarek 2009. De första dagarna färdades vi längs skoterleder och bodde i små timmerkojor. Kvällen på Laxholmen erbjöd ett fint norrsken. Dagen efter avverkade vi 50 km på ca 3,5 timmars körtid vilket är klart godkänt för hundspann med tunga fjällslädar.
Den tredje dagen kom vi fram till Årrenjarka där en riktigt fin stuga väntade. Middag i restaurangen, varm dusch och golvvärme i stugan som kanske ska kallas för hus istället för stuga. Bemötandet i Årrenjarka är oförändrat sedan tidigare år… trevligt och varmt! Dagen efter slog Tor-Henrik följe med oss över till Pårtestugan. Vi körde ett spår som han visade oss över fjället från Årrenjarka till Stuor Tata. Ett nytt område för mig som jag verkligen vill tillbaks till.
Att komma till Saltoluokta är lite som att komma hem. Jag har utgått med våra turer härifrån under de senaste 15 åren. Jag har ännu inte blivit less på deras bastu, restaurangen som serverar otrolig mat samt hjälpsam personal.
/ Matti

I år hade vi en ny tur på vårt program som heter Hundspannsäventyr och norrskensnätter. Vi har några fasta avgångar på turen men ibland får vi förfrågningar på helt andra datum och det var precis vad Bart och Stijn från Nederländerna gjorde.
Vi hade fyra fina dagar med bra väder och solsken även om det var kallt. Två nätter sov vi i två olika timmerstugor och sista natten övernattade vi i en tältkåta. Bart och Stijn såg fram emot att få berätta för sina vänner där hemma att de hade sovit i tält i -38 gradig kyla. I tältkåtan hade vi en vedeldad kamin och vi sov på renskinn i varma sovsäckar med fleece inlägg så vi det varmt och mysigt på natten.
/Stina